Recension: Sommarboken | Review: The Summer Book

Jag har läst färdigt Sommarboken av Tove Jansson under veckan och jag tyckte att den var fantastiskt. Hennes sätt att skriva är magiskt: boken och orden förvandlade världen omkring mig till den lilla ö där Sophia, farmorn och pappan tillbringar somrarna. Jag kunde höra allt de hörde, jag kunde se vad de såg och luften i mitt rum började nästan lukta salt och hav.

I finished reading The Summer Book by Tove Jansson during the week, and I thought it was fantastic. Her writing style is magical: the book and the words transformed the world around me into the little island where Sophia and Grandmother and Father spend their summers. I could hear everything they heard, I could see what they saw and the air in my room began to almost smell like salt and the sea.


Boken innehåller flera berättelser. De flesta av dem handlar om Sophia och hennes farmor, vad de gjorde och deras samtal. Men naturen tar också stor plats. Så här börjar den första berättelsen:

The book contains several stories. The majority of them are about Sophia and her grandmother, what they did and their conversations. But nature has a big role also. This is how the first story begins:

’Det var en tidig mycket varm morgon i juli och det hade regnat på natten. Det nakna berget ångade men mossan och skrevorna var dränkta av fukt och alla färger hade fördjupats.’

'It was a very warm early morning in July and it had rained over the night. The naked mountain steamed, but the moss and the and the crevices were drenched in moisture and all colours had deepened.'

Området är viktigt. Sophia, farmorn och pappan interagerar lika mycket med området som med varandra – pappan faktiskt verkar interagera med området mer än med sin familj. De interagerar också genom området. De tar promenader eller åker båt tillsammans, de arbetar i trädgården tillsammans, om det verkligen kan kallas för trädgård. Ön känns som en karaktär i sig, tyst men inte så tyst som pappan.

The area is important. Sophia and Grandmother and Father interact as much with each other as with the area - in fact, Father seems to interact more with the area than with his family. They also interact through the area. They take walks, or travel by boat together, they work in the garden together, if it can really be called a garden. The island feels like a character in and of itself, quiet, but not as quiet as Father.

Jag önskar att jag kunde berömma den här boken ännu mer, men mina enkla ord och lovord räcker inte. Så måste jag säger åt er som inte har läst boken än: gör det nu!

I wish that I could sing this book's praises more, but my simple words and commendations aren't enough. So instead I'll say to all who haven't read the book: do it now!

A note: This book is set on an island in the Gulf of Finland, and is written by Fenno-swedish author Tove Jansson. Therefore, for the European reading challenge it counts for Finland, although I read and reviewed it in Swedish.